Den dolda underhållsskulden

Bröderna Rikard och Thomas Edström från Åsele driver JTR Lining tillsammans med kusinen Joakim Edström och emellanåt har de även hjälp av Thomas son Simon Edström som går sista året på transporttekniskt gymnasium i Vilhelmina. 

– Det är väl lite grann av en slump att vi halkade in på det här egentligen. Företaget som tillverkar linern som vi använder finns i Vilhelmina och vi kände till ett företag som jobbade med det här på järnvägen. Vi tänkte att behovet finns ju även på vägnätet så vi tog kontakt med fabriken och hörde oss för och på den vägen är det, förklarar Thomas Edström. 

I 15 år har de hållit på. Varje år utför JTR Lining mellan 50 och 100 reliningar av vägtrummor runt om i landet. Ändå har de bara skrapat lite på ytan – behovet är så stort att de skulle kunna jobba uteslutande med reliningsjobb resten av livet om bara pengarna fanns. 

– Det finns några fler entreprenörer än vi som gör liknande typ av jobb men det räcker ändå inte på långa vägar om Trafikverket skulle bestämma sig för att öka takten på underhållet av vägtrummor. Skulle vi åtgärda alla trummor – då skulle vi kunna vara hur många som helst som höll på med det och ändå knappt inte hinna med, konstaterar Joakim Edström. 

Men så var det ju det där med pengarna. Trafikverket konstaterar i nu gällande underhållsplan att gapet mellan underhållsbehov och budget ökar och att det totala behovet av underhållsåtgärder på våra vägar till 2025 inte ryms inom de finansiella ramarna. ”Vi har inte möjlighet att åtgärda vägarna i den takt de bryts ner” skriver myndigheten i underhållsplanen, där man även konstaterar att många vägkroppar och vägtrummor bedöms vara uttjänta. Problemen är stora oavsett om det gäller plåt- eller betongtrummor och oavsett dimension och längd. 

 För ett år sedan startade Trafikverket tillsammans med ett flertal svenska universitet och högskolor Kompetenscentrum Vägteknik, som samlar forskning inom det vägtekniska området. Föreståndare är Joacim Lundberg, forskare i vägteknik vid Lunds tekniska högskola. 

– Vägtrummor i ett generellt perspektiv har en viktig funktion i att tränga bort vatten från vägkroppen för att inte försvaga konstruktionen. Får man inte bort vatten finns det risk att den inre strukturen i vägkroppen luckras upp och det blir sättningar i vägen, säger han. 

Forskarkollegan Karina Tommik, doktorand i geoteknik vid Luleå tekniska universitet, instämmer.

– Skick och livslängd på vägen är avhängigt hur väl dräneringen av vägkroppen fungerar. Om en vägtrumma inte fungerar som den ska kommer det ha en direkt påverkan på vägens standard, säger hon. 

Forskningsagendan för kompetenscentet är på väg att sättas och Joacim Lundberg utesluter inte att det kan komma upp frågor relaterade till vägtrummor framöver. 

– Ett av områdena inom vårt uppdrag handlar om vägkroppens nedbrytning och där kan man ju tänka sig att vi kommer att titta mer på just vägtrummor, säger han. 

2015 påbörjade Trafikverket en inventering av landets alla vägtrummor och fram till idag tror man sig ha hittat ungefär 80 procent av de trummor som finns längs de statliga vägarna som är Trafikverkets ansvar, vilket är totalt 98 500 kilometer väg. 95 procent av det statliga vägnätet är vid det här laget inventerat. Håkan Nordlander är nationell samordnare på Trafikverket och har vägtrummorna på sitt bord. Han gör bedömningen att det finns mellan 260 000 och 300 000 vägtrummor längs Trafikverkets vägar i landet. Minst 60 000 av dessa, alltså omkring var femte, bedöms vara i akut behov av någon form av åtgärd. 

– Vi ser att det finns ett påtagligt underhållsbehov på våra vägtrummor. VA-nätet är klart värre, men vi har en liknande ”underhållsskuld” även med trummorna. Vi har vetat länge att det inte ser bra ut – nu vet vi mer om hur illa det är, konstaterar han.  

– Eftersom det saknats dokumentation vet vi inte vilka trummor som åtgärdats eller när. En del kanske inte har gjorts någonting åt alls sedan de lades ner när vi byggde mycket vägar på 50- och 60-talet, andra har lappats och lagats men vi har inte vetat när och hur, säger Håkan Nordlander. 

Att det ser ut som det gör kom inte som någon större överraskning för Håkan Nordlander. Tillbaka i tiden satt oftast vägmästarna på informationen om vägtrummorna och när underhållet lades ut på entreprenörer för ett antal år sedan förlorades en del information i överföringen mellan vägmästare och entreprenör – däribland i många fall trummornas placering, gjorda åtgärder och skick. Det i kombination med att pengarna inte räcker till och vägunderhållet har blivit eftersatt har lett till att många vägtrummor fått förfalla till dess att skadorna på vägkroppen blivit så stora att det inte går att vänta längre. Då handlar det sällan längre bara om en vägtrumma som måste åtgärdas utan om betydligt större skador. 

JTR får då och då erfara att vägar rasat till följd av att vattnet inte kunnat ledas bort från vägkroppen. 

– I somras fick vi en förfrågan om en åtgärd i Hofors men då hann vi inte fram innan vägen rasade. Det var i samband med att det regnade så mycket. Hade vägtrumman inte varit i så dåligt skick hade vägen med största sannolikhet inte rasat, säger Joakim Edström. 

I och med inventeringen som Trafikverket gjort har man nu samlad information i en databas om varje enskild inventerad trumma. Driftsentreprenörerna har tillgång till informationen liksom tjänstepersoner på Trafikverket. 

– Med den information vi har nu kommer vi kunna jobba mer proaktivt. Tidigare har vi mest bara varit reaktiva eftersom vi inte haft all den information som krävts för att jobba förebyggande, säger Håkan Nordlander. 

 Det ligger idag på driftsentreprenören i varje driftområde att bedöma åtgärdsbehovet på vägtrummorna.  Efter tillståndsbedömning delas trummorna in i tre grupper. 

Åtgärdsbehov inom 0 – 3 år.

Behov av åtgärder på sikt, 3 – 10 år.

God standard, vilket innebär att det inte behövs någon åtgärd inom 10 år.

Att relina en vägtrumma skiljer sig inte mycket från att relina ett avloppsrör som är betydligt mer vanligt förekommande. Samma typ av reliner används som inom VA och metoden är densamma. En ”strumpa” av glasfiber dras igenom trumman som sedan täpps igen i båda ändar medan den blåses upp och härdas med UV-ljus. På företagets nyinköpta banddumper sitter ett så kallad ljuståg bestående av nio stycken 1000 watts UV-lampor som under 5,5 timmar får materialet att härda. Resultatet blir lika tåligt som att lägga en helt ny trumma och har en livslängd på 80 till 100 år. 

– Den stora fördelen är att vår metod inte orsakar några trafikstörningar. Om man skulle ha grävt sig ner och bytt ut den här trumman hade vägen säkert behövt ha varit avstängd i minst en månad. Vi jobbar helt vid sidan och vägen och påverkar inte trafiken, säger Thomas Edström. 

JTR Lining har nyligen investerat i en ny banddumper från Bergmann med den senaste miljömotorn, Palfingerkran och alla funktioner som elverk och ”blower” kopplade till maskinens motor. Konceptet ”uppfann” killarna för 15 år sedan då de köpte en Morooka-dumper som de kört fram till dess att den nya maskinen levererades. Kranen behövs för att lyfta både den fem ton tunga ”strumpan” (relinern), men även ljuståget och annan utrustning som behövs för att utföra jobbet. 

– Mycket tystare och trevligare har det blivit för oss som jobbar runt maskinen, konstaterar Joakim Edström. 

Just nu befinner de sig vid riksväg 50 strax söder om Borlänge där en sättning har upptäckts i vägbanan och vid en närmare inspektion upptäcktes en vägtrumma i mycket dåligt skick. 

– När vi skulle hjälpa spolbilen att dra in sitt munstycke ramlade det ner i håligheter i vägtrumman flera gånger. Så dåligt skick var trumman i, berättar Joakim Edström. 

Arbetet går inte riktigt som planerat. Smältvatten från de senaste dagarnas töväder rinner till i sådana mängder att företagets pumpar inte räcker till. 

– Egentligen skulle vi ha dragit in linern idag men nu måste vi försöka få hit kraftigare pumpar först och få bort vattnet. Men så här är det ibland, det finns aldrig två projekt som är exakt likadana, säger Thomas Edström. 

Oftast planeras deras uppdrag några månader i förväg men varje år kommer ett antal mer eller mindre akuta förfrågningar, där snabba åtgärder krävs för att inte vägarna ska rasa. Akututryckningar kan dock vara svårt eftersom linern anpassas för varje enskilt projekt och inte är en produkt på lager. 

– Själva reliningen i sig brukar gå på en dag, om det inte är alldeles för mycket vatten som idag. Linern specialtillverkas till varje trumma i exakt rätt dimensioner och det tar någon vecka för oss att få den. Men vi försöker alltid att vara på plats så snabbt som det bara går, fortsätter han. 

Parallellt med att relina vägtrummor sköter bröderna även ett åkeri som transporterar timmer åt SCA hemma i Åsele. 

– Vi har 11 timmerbilar som rullar varje dag året runt. Det är det vi också gör när vi inte håller på med det här, säger Thomas Edström.