”Skogsindustrin är viktig för att nå de globala klimatmålen”

Den exporttunga skogsindustrin är en av Sveriges viktigaste näringar. Eftersom råvaran till största delen är inhemsk och importen av insatsvaror relativt liten ger skogsindustrin ett betydande bidrag till landets handelsbalans. Mellan 70-90 procent av tillverkningen exporteras, vilket gör Sverige till en av världens fem största exportörer av skogsindustriella produkter. Totalt svarar skogen för nästan tio procent av Sveriges totala varuexport. 

– När stora förändringar som påverkar uttaget ur skogen genomförs, får det omedelbara konsekvenser för Sveriges ekonomi, säger Jörgen Kennemar, skoglig expert och senioranalytiker på Swedbank. 

Skogsindustrin skapar välstånd

I Finland är näringsberoendet ännu större. Där svarar skogsindustrin för cirka 20 procent av landets totala varuexport.

– I förhållande till sin storlek är Finland det mest skogsberoende landet i världen. I Sverige och Finland har skogsindustrierna historiskt skapat och fortsätter att skapa välstånd. Den globala, nationella och regionala påverkan på ekonomierna är stor. En framgångsrik skogsindustri har en mycket positiv inverkan på företag, anställda, samhällen och möjligheten att nå de globala klimatmålen, säger Emil Lemström.

Ett nollsummespel

Enligt en rapport från Afry förväntas den globala marknaden för skogsindustriella produkter att växa med upp till 175 miljarder euro fram till år 2035.

– Om tillgången till de skogsindustriella produkterna inte längre finns att tillgå i Sverige eller Finland, så kommer produktionen i stället att öka någon annanstans i världen. Ur klimatsynpunkt kan detta även ha en negativ påverkan, säger Emil Lemström.

Innan Ukraina invaderades, importerade Finland mycket virke från Ryssland. Sanktionerna har nu satt stopp för den handeln.

– Kriget har förändrat våra marknader. Vi har behövt ersätta tio miljoner kubikmeter årlig råvara, främst från den inhemska marknaden men också från andra delar av Östersjöområdet, säger Emil Lemström.

Lägg därtill att virket som tidigare importerades från Ryssland numera betraktas som konfliktvirke och inte heller får säljas i EU.

– Den globala importen och logistiken blir alltmer komplex och riskabel, såväl ur ekonomisk synvinkel som ur hållbarhetssynpunkt, säger Jörgen Kennemar.

Många privata skogsägare

I Sverige ägs 48 procent av landets skogsmark av privatpersoner, 21 procent av det allmänna och 24 procent av företag. I Finland äger privatpersoner betydligt mer och de privata företagen betydligt mindre, vilket gör det svårare att styra skogspolitiken.

– I Finland har vår nuvarande regering tydligt uttalat att skogsägaren måste fortsätta kunna fatta beslut för egen del. Det är en grundlagsskyddad rättighet, säger Emil Lemström.

I Sverige bidrar skogen och skogens produkter idag till att minska klimatbelastningen med omkring 94 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2e) varje år. Skogssektorns klimatnytta är därmed dubbelt så hög som Sveriges totala utsläpp av växthusgaser.

– Nordisk skogsindustri har unika förutsättningar att vara med och driva på utvecklingen mot en bioekonomi – här finns naturresurser, skickliga innovatörer och en stark vilja att satsa på ett fossilfritt samhälle. Vi behöver använda mer – inte mindre – insatsvara från de nordiska skogarna om vi ska kunna ersätta fossila produkter och klara av klimatomställningen, säger Jörgen Kennemar.

Kollapsade försörjningskedjor

En ytterligare neddragning av avverkning innebär givetvis en ökad ansträngning på de svenska och finska skogsekonomierna.

– I Finland är försörjningskedjan av träråvara till stor del inhemsk och består av entreprenörer, säger Emil Lemström och fortsätter:

– Ett beslut att avsevärt begränsa avverkningen – som en del debattörer föreslår – skulle försvaga träförsörjningskedjans förmåga att leverera och osäkerhet om framtiden minskar entreprenörernas förtroende för sektorn och vilja att investera.